Mangårdsbyggnad

Hembygdsgården Domarvik - Mangårdsbyggnad

 

Byggnader

Huvudbyggnaden är en äldre byggnad som är ursprunglig. Byggnadsåret är inte känt, men under en bjälke på vinden hittade den siste arrendatorn en auktionsräkning utställd på Domarvik 1682. Byggnaden kan mycket väl ha en så hög ålder. Husets storlek och det brutna taket är ovanligt för den tiden.

 

Huset är 12,5 m långt, 6,2 m brett och långsidan 2,4 m hög, av rödfärgat liggande timmer, under tak av tegel på brädor. Det är en parstuga inredd till rum och kök skilda åt av en förstuga, en enorm murstock som gav plats åt tre öppna spisar och bakugn, och en bakomliggande kammare. Vinden är oinredd.

 

Järnspisel installerades någon gång under 1920-talet. Rinnande vatten med hjälp av handpump drogs in 1938.

 

Huset är museum och inrett som det kunde se ut i ett hem runt sekelskiftet 1900.

Brudklänning från 1920

Interiörer i mangårds-byggnaden 2016.

 

 

 

 

 

 

Skåp för att visa upp sitt finporslin och silver.

 

Dock finns inget äkta silver i det idag.

Mangårdsbyggnaden 2004, ...

... och från baksidan i vårblomning 2003.

Historiskt

 

Första gången Hannäs är känt i skrift, är i ett testamente (SDHK-nr: 7845) utfärdat av Nils Magnusson i Vinäs, daterat 27 oktober 1360.

 

Första gången det är känt att Grafsatra i Hananæs socken finns omnämnt i skrift, är i ett medeltida brev (SDHK-nr: 12537), då Bo Jonsson Grip bytte till sig denna gård från Askaby kloster, den 13 dec 1383. Dessförinnan har troligen en ägare av Grävsätter skänkt/testamenterat gården till nunne-klostret i Askeby som själagåva.

 

1681 brann sätesgården och två stugor byggdes upp omedelbart. Två år senare stod ett nytt boningshus, fatbur och stall färdigt på ett nytt bättre ställe (där boningshusen är idag).

 

Kan en av de tillfälliga stugorna ha flyttats till Domarvik när det nya boningshuset stod färdigt? Det skulle stämma bra tidsmässigt med auktionsräkningen daterad 1682.

 

Min egen personliga åsikt är att huset kan ha uppförts som en undantagsstuga till huvudgården Grävsätter. Det grundar jag på att huset är helt annorlunda än alla andra torpstugor under Grävsätter, Det är mycket större, med en annan planlösning, och ett annat utseende med mansardtak. Det finns ingen ladugård inritad på kartan från 1777. Torpet bör därför inte ha brukats eller haft några djur, möjligtvis med undantag för en ko och några höns för husbehov. De som ägde och bodde på Grävsätter vid den tiden tillhörde adeln. Kanske byggdes huset som untagsstuga för Christina Oxelhufvud (1615-1693) när Seved Eriksson Ribbing (1648-1706) tog över driften av gården. Seved Ribbing bör ha bott på Grävsätter eftersom han lär vara gravsatt i Hannäs kyrka.

Copyright © All Rights Hannäs Hembygdsförening

 

2017-11-14

 

Webmaster sonja.palmberg@gmail.com